Var tar matavfallet vägen?

Syns det inte, finns det inte ...?

De flesta av oss vet inte så mycket om var maten vi slänger egentligen hamnar eller vilka direkta och indirekta konsekvenser detta får. Det värsta scenariot är att matavfallet samlas in för att sedan läggas på soptipp eller brännas. Fortfarande är det mindre än hälften som återvinns till biogas eller komposteras eller återanvänds som djurfoder. 


Insamling av matavfall

Vårt sätt att slänga mat kan leda till omfattande kedjereaktioner för jordens känsliga ekosystem. Sett i ett internationellt perspektiv är den största avfallskategorin organiskt avfall (livsmedel och växter), vilket utgör upp till 44 procent av det globala avfallet. Enligt beräkningar kan andelen organiska avfallet komma att stiga till i genomsnitt 56 procent i låginkomstländer, 53 procent i medelinkomstländer och 32 procent i höginkomstländer (World Bank Group, 2018).


I nuläget finns det ingen tvingande EU-lagstiftning om insamling av organiskt avfall. 13 medlemsstater har infört sina egna initiativ för insamling av organiskt avfall, inbegripet matsvinn, från hushållen waste (EURActiv, 2017).


There are currently no compulsory rules on collecting organic waste in the US. Federal states have implemented their own initiatives on collecting bio-waste including food waste separately door-to-door (EPA, 2019).

  • Under 2017 var det kommunala avfallet i EU i genomsnitt 487 kg per person (Eurostat, 2017)
  • Organiskt avfall står i genomsnitt för 37 procent av allt kommunalt avfall i Europa, men det är stora skillnader mellan länderna (Bräutigam et al., 2014; Europeiska miljöbyrån, 2016)
  • Systemet med att samla in avfall direkt från hushållen har visat sig vara det bästa sättet för öka andelen insamlat organiskt avfall (EU-kommissionen)
  • Vissa länder hanterar sitt hushållsavfall på andra sätt (OECD, 2019). I nuläget blir mer än hälften av det organiska avfallet i EU inte återvunnet eller återanvänt:



A. Det värsta scenariot

Fortfarande är det mycket organiskt avfall som inte återvinns eller återanvänds. Organiskt avfall, inklusive matavfall, hamnar antingen på soptipp eller bränns för att bli energi. På soptippen ruttnar maten och tas upp i marken och luften, vilket är skadligt både för miljön och de närliggande områdena. Förbränningsanläggningar kan visserligen producera energi, men främjar också slit-och-släng-mentaliteten hos företag och konsumenter, vilket i sin tur påverkar människor och miljö. Dessa båda alternativ utgör därför helt klart det värsta scenariot.


Soptippar: ett sätt att göra sig av med matavfall

  • Bara i EU finns det ungefär en halv miljon soptippar (Financial Times, 2018). Senast 2016 behöver det biologiskt nedbrytbara kommunala avfallet minskas till 35 procent av det som lades på soptipp 1995 (Europeiska unionen, 1999)
  • Soptipparna värden över börjar få ont om plats (Curry & Pillay, 2012)
  • Matavfallet utgör 21 procent av soptipparnas volym (FAO 2016)
  • I USA beräknas 22 procent av matavfallet hamnar på soptippen (EPA, 2015)
  • I Australien hamnar 5 miljoner ton mat på soptippen. Det är tillräckligt för att fylla upp till 9 000 olympiska bassänger (OzHarvest, 2019)


Varför är detta ett problem?

  • Att bo i närheten av en soptipp kan leda till kort- och långsiktiga hälsoeffekter som cancer, förlossningskomplikationer, allergier, huvudvärk etc. (Maheshwari et al., 2015; Saffron et al., 2003)
  • När det regnar på soptipparna löses organiska och oorganiska ämnen upp och bildar mycket giftiga kemikalier som läcker ner till grundvattnet. De kan till och med påverka jordens bördighet i närliggande områden (Scienceing, 2018) 
  • Vid anaerob nedbrytning av organiskt material bildas metan, en skadlig växthusgas som leder till klimatförändring. Läs mer här




Förbränning – Återvinning av matavfall

  • Förbränningsanläggningar genererar värme som återvinns för att producera energi genom ånga
  • Att förbränna avfall för att få energi går stick i stäv med Europas arbete för att återvinna mer, eftersom avfallet går till förbränningsanläggningar i stället för att återanvändas eller återvinnas  (EU-kommissionen, 2015; Europaparlamentet, 2008)
  • EU har nu vidtagit sina första åtgärder genom att dra ner på stödet till avfallsförbränning (Zero Waste Europe, 2018). Samtidigt med detta kvarstår kraven om källsortering  (Zero Waste Europe, 2018)


Varför är detta ett problem?



B. Avfall som resurs

Innan 2035 vill EU återvinna 65 procent av allt kommunalt avfall (EU- kommissionen, 2018). I en cirkulär ekonomi ska matavfall inte längre läggas på soptipp eller brännas. Det bör istället ses som en värdefull resurs som antingen kan återanvändas som djurfoder. Istället för att djuren matas med andra proteinkällor kan matavfallet användas som foder. Matavfall kan å andra sidan också återvinnas i form av biogas eller kompost, som sedan kan användas till energi eller gödselmedel. 


Djurfoder – matavfallet återanvänds

Under senare tid har konsumtionen av kött- och mejerivaror ökat markant. Och ju fler människor som äter dessa varor, desto mer behöver produceras. Detta innebär att jordens naturresurser och klimat sätts under hård press. Alternativet här är därför att återanvända matavfallet. Då behöver man inte skövla tropisk regnskog bara för att få ny odlingsmark till spannmål eller andra grödor.

  • Den globala köttkonsumtionen har ökat fem gånger om sedan mitten av 1940-talet (Proteinsect, 2016)
  • Enligt beräkningar kommer den globala köttproduktionen att öka till mer än det dubbla: från 229 miljoner ton 1999 till 465 miljoner ton 2050, och mjölkproduktionen från 580 miljoner ton till 1 miljard ton (FAO & LEAD, 2006)
  • 80 procent av all jordbruksmark och över 30 procent av landytan används redan till bete och djurfoder (FAO & LEAD, 2006; OurWorldinData,2017)
  • EU:s produktion av proteingrödor täcker bara 30 procent av det protein som konsumeras som djurfoder i EU. Den största delen importeras från Brasilien och USA (ITC, 2017)
  • EU importerar varje år cirka 17 miljoner ton råprotein (European Commission, 2018)
  • Denna import motsvarar cirka 20 miljoner hektar odlingsmark – mer än 10 procent av EU:s åkermark (Proteinsect, 2016)


En outnyttjad potential

  • Enligt beräkningar bearbetas varje år cirka 3,5 miljoner ton f.d. livsmedel till djurfoder i EU och mängden skulle kunna öka till 7 miljoner ton (Quadram Institute, 2018)
  • Om Europa återvann mat till svinfoder på samma sätt som man gör i Östasien, skulle den landareal som används för att producera grisfoder kunna reduceras med 20 procent, en yta lika stor som Wales  (Zu Ermgassen et al., 2016)
  • Svarta soldat-flugor kan omvandla matavfall till protein och samtidigt framställa en biprodukt som kan användas för att framställa gödselmedel eller biodiesel  (Proteinsect, 2016)




Biogas och kompostering – återvinning av matavfall

Mat innehåller stora mängder resurser som är fyllda av energi, näringsämnen och mineraler. I stället för att låta matten ruttna eller bara bränna den kan den återvinnas och komma till nytta. I så fall kan mat som annars bara hade slängts bli en resurs. Den kan användas för att producera energi i form av biogas eller bli ett användbart, naturligt gödselmedel för andra grödor och växter.

Biogas 


Kompostering

  • Kompostering är en process där en blanding av organiskt material bryts ner på aerob väg (med syre) med hjälp av mikroorganismer. Det som blir kvar sedan kan användas som gödselmedel (EcoProducts, 2014)
  • Sluten kompostering har blivit ett populärt alternativ. Här bryts matavfallet ner i sluten miljö, med reglerad temperatur, fuktnivå och syrenivå (RecycleNow, 2016)
  • I EU är Österrike, Nederländerna, Belgien och Luxemburg de länder som komposterar eller bryter ner mest avfall: 20 procent eller mer (European Commission, 2015) 
  • För att läsa mer om hur människor i Europa komposterar, se här
  • Vill du göra din egen kompost? Kolla in några smarta tips här om hur du gör för att få det att fungera!