Vad är matsvinn?

Matsvinn - en högaktuell fråga

Det har forskats en hel del om matsvinn, men fortfarande finns det ingen tydlig och enhetlig strategi för hur matsvinn ska definieras och beräknas. Här följer några exempel på olika tolkningar och vår egen syn på saken.


Definitioner

  • “Livsmedelsförluster”: när jordbruks-, skogsbruks- och fiskeprodukter som är avsedda som livsmedel minskar i kvantitet och kvalitet och sedan inte används som människoföda. Livsmedelsförluster uppkommer i livsmedelskedjan från produktion och fram till skörd, i hanteringen efter skörd samt under lagring, beredning och transport (FAO, 2017)
  • “Matsvinn”: när mat som är lämplig som livsmedel slängs eller får stå och bli dålig i konsumentledet – oavsett orsak (HLPE, 2014)
  • Livsmedelsförluster & Matsvinn”: när mat som ursprungligen var avsedd att användas som livsmedel minskar i kvantitet och/eller kvalitet i något led av livsmedelssystemet – från produktion till konsumtion – oavsett orsak (FAO, 2017)

Ingen definition är rätt eller fel, så för enkelhetens skull har vi bestämt oss för att kalla hela det här problemet som uppkommer under matens väg från gård till bord för: Matsvinn


Hur stor del av matsvinnet utgörs av mat som är oätlig oundviklig ?

Här finns det inga tydliga svar. Oundvikligt matsvinn kommer från livsmedelsdelar som inte går att äta, t.ex. köttben, äggskal eller ananasskal (Buchner et al. 2012).

Men det finns kulturella skillnader i synen på vad som är ätlig respektive oätlig mat och ingen allmänt vedertagen bild av hur stor andel av allt matsvinn som faktiskt är ätlig mat. De flesta forskare och statistiker har därför bestämt sig för att inkludera allt matsvinn (med både oätlig och ätlig mat) i sina beräkningar.

Vi menar att alla delar av ett livsmedel (ja, hela livsmedelsprodukten, helt enkelt) tar resurser i anspråk utmed livsmedelskedjan och att varje del faktiskt kan ha skadliga sidoeffekter när den hamnar på en soptipp. Därför utgör allt matsvinn ett problem för vår planet, oavsett om det handlar om ätlig mat eller ej.


Vilka mängder handlar det om?

I nuläget håller vi på att bygga upp ett stort berg av avfall! Hela 44 procent av allt avfall i världen består av livsmedel och grönsaker och en betydande del av detta är matsvinn (World Bank, 2018).

Räknat i vikt:

  • Cirka en tredjedel av all mat som årligen produceras i världen för att användas som livsmedel går till spillo eller slängs (Gustavsson et al., 2011) — det motsvarar ungefär 1,6 miljarder ton (BCG, 2018)
  • Under ett år slösar vi alltså bort cirka 51 ton i sekunden (BCG, 2018)
  • Fram till 2030 beräknas matsvinnet öka med en tredjedel: 2,1 miljarder ton kommer då antingen att gå till spillo eller kastas bort, vilket motsvarar 66 ton i sekunden (BCG, 2018)


Räknat i kalorier:

  • I nuläget är det så att var fjärde livsmedelskalori som var avsedd för människan inte konsumeras av oss människor (Lipinski et al., 2013)
  • Det innebär att uppskattningsvis 25 procent av världens livsmedelskalorier går till spillo eller slängs (Lipinski et al., 2013)